Lärarhandledning

Programbeskrivning

I den här workshopen får eleverna undersöka hur olika samhällsgrupper såg på järnvägen när den kom – en möjlighet till jämlikhet och ekonomisk vinning eller en risk för befolkningens hälsa och moral?

När järnvägen kom till Sverige fanns det nämligen mängder med olika rädslor för vad det skulle innebära, både för samhället men också för individen, så som att skakningarna från tåget skulle göra en sjuk. Eleverna får på ett lekfullt sätt ökad förståelse av relationen mellan teknikutveckling och samhällsidéer i den här workshopen.

Efter en kort introduktion delas eleverna in i fyra grupper: Läkarkåren, Optimisterna, Fabrikörerna och Överklassen. De får sätta sig in ett material som till största delen består av historiskt källmaterial i form av utdrag från dagstidningar och böcker från 1800-talet. Eleverna läser och diskuterar materialet tillsammans. Vad tyckte den här samhällsgruppen om järnvägen? Vad använde de för argument? Workshopen avslutas med en debatt, där eleverna får representera sin samhällsgrupp och dess argument. Frågan de debatterar är ”Ska Ängelholm bygga järnväg?”. Efter debatten får eleverna rösta. Museipedagogen lyfter också vilka grupper som inte hade en röst i samhällsdebatten vid den här tiden.

Målgrupp: åk 7 till och med gymnasiet.
Kursplanskopplingar är hämtade ur Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 2022) samt från Läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan (Gy25).
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Historia årskurs 7–9

Ämnets syfte

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna.

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.

Historia gymnasiet

Historia 1a1

Centralt innehåll

• Översikt över industrialisering samt framgångar och motgångar för demokratisering i olika delar av världen från upplysningstiden till nutid. Konsekvenser av industrialisering och demokratisering, till exempel när det gäller resursfördelning, miljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
• Tolkning, granskning och värdering av historiska källor, till exempel arkivmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av frågor kopplade till delar av det historiska innehållet.
• Exempel på samband mellan skeenden i det förflutna och nutida förhållanden med relevans för framtiden.
  

Historia 1a 2

Centralt innehåll

• Industrialisering samt framgångar och motgångar för demokratisering i Sverige från upplysningstiden till nutid. Konsekvenser av industrialisering och demokratisering när det gäller till exempel resursfördelning, miljö, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jämförelser med andra länder.
• Exempel på samband mellan skeenden i det förflutna och nutida förhållanden med relevans för framtiden.
• Tolkning, granskning och värdering av historiska källor, till exempel arkivmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av frågor kopplade till delar av det historiska innehållet.

Historia 1b, Historia 2a, Historia 2b och Historia 3:
Visningen anpassas efter årskursen och berör bland annat industrialiseringen och skillnader i förutsättningar hos olika samhällsklasser.

Samhällskunskap årskurs 7–9

Individer och gemenskaper

• Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.

Samhällsresurser och fördelning

• Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
• Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.

Information och kommunikation

• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

Svenska åk 7-9

Läsa och skriva

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera tex­ter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
• Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
• Sammanfattning av texter.

Tala, lyssna och samtala

• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kun­ska­per, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och be­möta argument.
• Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

Svenska gymnasiet

Nivå 2

• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Tillämpning av den retoriska arbetsprocessen för att planera och genomföra muntliga utredande och argumenterande framställningar i olika sammanhang, för olika syften och för olika mottagare. Retoriska verkningsmedel.

Nivå 3 SVEN3000X

• Språk och språkanvändning med särskild betoning på det svenska språkets historiska utveckling. Jämförelser av originaltexter från olika tider, släktskapsförhållanden mellan det svenska språket och andra språk samt språkförändringar.

Teknik årskurs 7–9

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Hur tekniken möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
• Hur föreställningar om teknik påverkar individers användning av tekniska lösningar och yrkesval.

Materialet är framtaget våren 2025.

Vid frågor eller mer information kontakta museipedagogerna:

Anna Rasmusson

0431–469169

anna.rasmusson@engelholm.se

Elin Hallenberg

0431–469056

elin.hallenberg@engelholm.se